Årets lärlingar Christopher McVey, Arian Kabashi och Oscar Iglicar Berntsson njuter i fulla drag över sin nya vardag.
– Givetvis är allt mycket tuffare än vad vi är vana vid, men det är otroligt inspirerande att få vara med här i A–truppen, säger Arian Kabashi.

Från svidande iskyla med minusgrader som blickade ner mot 15–strecket och väl tilltaget snöfall till en murrig, finregnig och snålblåsande verklighet på bara några timmar. Svensk försäsong är som tidigare känt ingenting för den behagligt avslappnade.
Veckans första tillika försäsongens sjätte fulla träning är nyss avslutad och A–truppens spelare tar sig utpumpade tillbaka in i omklädningsrummet för välbehövlig värme och omhändertagande av det medicinska teamet som alltid står redo.
Några av spelarna stannar dock kvar och tränar lite extra, snackar strunt som man gör och ser ut att verkligen trivas i sammanhanget. Och inte undra på det kanske, för de allt som oftast tre unga spelare som varje år får chansen att visa upp sig i IF Elfsborgs A–trupp betyder lärlingskapet att de har påbörjat sin resa mot dit de vill vara; att bli professionella fotbollsspelare i gulsvart.

Ytterbacken Christopher McVey, anfallaren Arian Kabashi och yttermittfältarenOscar Iglicar Berntsson känner varandra utan och innan efter att ha tillhört samma lag under flera år i Elfsborgs ungdomsverksamhet, tillsammans med David Olsson, Rasmus Rosenqvist, Simon Olsson, Ibrahim Dresevic och Rami Kaib som ju alla numera ingår i A–truppen. Lärlingstrion rör sig ledigt och lätt på det rent sociala planet i den grupp som siktar mot allsvenskans översta skikt i år, men såklart inte utan viss hjälp.
– Vi känner som sagt var många i A–truppen redan, men de som vi inte kände innan har välkomnat oss hur bra som helst och varit jätteschyssta. Och då menar jag framför allt de mer rutinerade spelarna, säger Oscar Iglicar Berntsson och får medhåll från sina lärlingskamrater.
Inga utskällningar på träningsplanen än då?
– Nej, eller jo just det… Jag fick en på den första träningen faktiskt, en rätt så rejäl. Men det var spelrelaterat och det är så det funkar, man måste vara på tå och sköter man sig inte så är det ju bra att man får höra det, säger Oscar med ett leende som säger att han har förstått spelets regler.

Trion är också överens om vad som är den största skillnaden på att gå upp och träna med A–truppen. Tempot och tuffheten.
– Givetvis är allt mycket tuffare än vad vi är vana vid, men det är otroligt inspirerande att få vara med här i A–truppen. Allt går mycket snabbare och man blir straffad extremt mycket hårdare om man till exempel tappar boll, det har man liksom inte råd med. Det är grymt utvecklande att få vara i den här miljön, så jag ser absolut ingenting negativt med hårdare träning och större krav, säger Arian Kabashi.
Christopher McVey gjorde under förra året ett par träningar med A–truppen och fick på så vis lite förberedande kunskap om det hela. Nu när han är en knapp vecka in i sitt och de andras lärlingskap njuter han av tillvaron och har satt upp mål med den kommande säsongen.
– Första målet var ju att bli lärling, och där är jag nu. Nästa mål blir att förhoppningvis få debutera i någon träningsmatch under försäsongen och sedan ta det därifrån. Största målet är såklart att få debutera i allsvenskan, det vill ju alla, säger McVey.

Lärlingstrion McVey, Kabashi och Iglicar Berntsson kommer att följa med på träningslägret till spanska Salou, och med två matcher på schemat är förmodligen chanserna till A–lagsdebut stora, och när säsongen väl drar igång ska de träna minst två gånger i veckan med A–truppen. Matchandet blir om inget oförutsett händer i U21–allsvenskan där de kommer få bärande roller men kanske framför allt ska de se till att vara redo om den verkligt stora chansen kommer.
Faktum är ju det att David Olsson, Simon Olsson, Rami Kaib och Ibrahim Dresevic allihop inledde 2016 som lärlingar för att sedan mitt under säsongen bli permanent uppflyttade och kontrakterade A–lagsspelare. Det visar att ingenting är omöjligt och att Christopher McVey, Arian Kabashi och Oscar Iglicar Berntsson har sin framtid i sina egna händer.