Nästa hemmamatch

Hammarby IF

OMGÅNG 15

2017-07-17 19:00

Historik

Carl Larsson var främste initiativtagare till att IF Elfsborg bildades. Anledningen var att hans dåvarande förening, Borås AIS inte ville ta upp fotboll på sitt program vilket gjorde att Carl tillsammans med flera andra lämnade BAIS. Tillsammans med Knut Lénberg grundade han vad som skulle komma att bli IF Elfsborg och utvecklade föreningen från kompisgäng till elitförening.

Vår starka övertygelse är att våra grundare skulle känna stor glädje och stolthet om de såg IF Elfsborg idag.

 

DE VIKTIGA ÅRTALEN I IF ELFSBORGS HISTORIA

1900 – FRÅN GRUNDANDET TILL 30–TALET

Berättelsen om IF Elfsborg är sagan som blev sann. Allt började med att några grabbar, i början på 1900-talet, tyckte det var kul att spela boll. Läs den spännande historien om hur en av landets bästa föreningar bildades.

1904. 26 juni bildas IF Elfsborg av 19 pojkar i övre tonåren. Föreningens namn är då ”Borås Fotbollslag”.

1906. Föreningen blir medlem i Riksidrottsförbundet och namnet ändras samtidigt till IF Elfsborg.

1908. Seger i det första distriktsmästerskapet. Finalseger mot Mariestad med 3-1.

1918. Axel Larsson blir föreningens förste landslagsman.

1924. Nationella seriesystemet har premiär. Elfsborg är med i Västsvenska serien.

1926. Seger i Västsvenska serien och kval mot Halmstads BK. En förlust borta följs av en seger hemma vilket innebär att det blir en tredje och avgörande match på Ullevi. IFE ligger under i halvtid men Nils Hedin sätter fyra bollar i andra halvlek vilket innebär avancemang till Allsvenskan. I Allsvenskan bärgas första segern i tredje omgången då Elfsborg slår Westermalm med 5-1.

1927. Sven Jonasson, 18 år, debuterar i Allsvenskan den 11 september detta år.

 

1930 – FÖRSTA SM–GULDEN OCH JONASSON FÅR SITT GENOMBROTT

1934. Sven Jonasson vinner den allsvenska skytteligan. Dessutom gör han Sveriges första mål i ett VM-slutspel.

1935. Första allsvenska medaljen – Elfsborg slutar trea.

1936. Det första guldet är bärgat. Det blir allsvensk serieseger efter seger mot AIK med 3-2 och 4-1 i de två sista matcherna. Hemmamatchen samlade 16 348 åskådare på Ramnavallen. Sven Jonasson vann skytteligan igen.

1938. Sven Jonasson spelar åter i ett VM-slutspel och där passar han på att göra VM-slutspelens 100:e mål genom tiderna.

1939. Det andra allsvenska guldet säkras. Man slutar hela nio poäng före tvåan AIK. Sju elfsborgare finns med på plan när landslaget spelar mot Danmark och Norge. Elfsborg besegrar dessutom Liverpool med 5-2.

 

1940 – RYAVALLEN INVIGS OCH ELFSBORG JUBILERAR

Under fyrtiotalet vann IF Elfsborg mot Svenska landslaget, Sven Jonasson avslutade sin karriär och två spelare blev proffs i Italien.

1940. Tredje allsvenska guldmedaljen, den andra i följd. Samma spelare i laget som året före. Elfsborg vinner tack vare bättre målskillnad.

1941. Ryavallen invigs och Elfsborg får ersätta krigsdrabbade Finland i en match mot landslaget. Elfsborg vinner med 2-1.

1942. Final i svenska cupen men förlust mot GAIS med 1-2.

1943. Elfsborg hamnar tvåa i Allsvenskan. Sven Jonassons svit på 334 matcher i följd bryts. Han får ingen permission från militärtjänsten och missar matchen den 11 april.

1944. IFE placeras sig som tvåa i Allsvenskan. 40-årsjubiléet firas med Jussi Björling på Ryavallen.

1945. IFE slutar tvåa för tredje året i rad. Man spelar första matchen utanför Sverige. Den spelas i Oslo mot Skeid. Det blir Elfsborgsseger med 7-2.

1946. Sven Jonasson avslutar sin karriär.

1948. Elfsborgsspelaren Pär Bengtsson är med och tar guld i London-OS.

1949. Pär Bengtsson och Åke Hjalmarsson blir proffs i Italienska Torino.

 

1950 – EN DYSTER PERIOD

En dyster period. Vi degraderas från Allsvenskan. Trots detta blev det publikrekord när vi besegrade Norrby med 2-1 inför 18 334 på Ryavallen.

1950. Lennart Samuelsson är med i landslaget vid VM i Brasilien. Han spelar fem matcher och blir uttagen i All Star-laget som högerback.

1951. Senior-DM spelas hem för 25:e gången. Brasilianska Flamenco gästar Ryavallen och slår Elfsborg med 3-0.

1952. Lennart Samuelsson är med i OS-laget som tar brons.

1954. 50-årsjubileum och degradering från Allsvenskan efter 28 år i fotbollens finrum.

1955. Det slås publikrekord för fotboll i Borås i matchen mot Norrby. 18 334 ser Elfsborg vinna med 2-1.

1957. Föreningen blir tvåa i division II för andra året. Det sätts publikrekord på gamla Ullevi mot ÖIS. 32 357 ser matchen som Elfsborg vinner med 2-1.

1958. Ingemar Haraldsson är med i VM-truppen som bärgar ett silver.

 

1960 – EN NY GLANSPERIOD

SM-guld! 1961 var ett magiskt år. IF Elfsborg var inne i en glansperiod.

1960. Serieseger och uppflyttning. Kvalsegrar mot Örebro med 2-1, IFK Luleå med 3-1 och IFK Kristianstad med 5-4 innebär att Elfsborg åter igen tar sig tillbaka till Allsvenskan.

1961. Ett sagolikt år. Elfsborg tar som första nykomling guld direkt och föreningen är med i den första Intertoto-cupen. På höstturnén bär det iväg till Skottland, Jugoslavien, Egypten, Libanon, Israel och Italien.

1964. Ryavallens elljus invigs vid en match mot division II-segrarna Öster. Även Chelsea är på besök.

1965. Tvåa i Allsvenskan efter en stark insats där Elfsborg endast använder tolv spelare.

1967. Lasse Heineman blir proffs i Washington Whips.

 

1970 – ALLSVENSKA MEDALJER OCH DEGRADERING

Årtiondet som gav oss både medaljer men också respass till division 2. Tomas Ahlström blev proffs i Grekland.

1970. Allsvensk bronspeng och Leif Målberg tas ut till VM-truppen till Mexico.

1971. Degradering från Allsvenskan.

1972. Serieseger i tvåan och direkt tillbaka till Allsvenskan.

1974. Thomas Ahlström tas ut i VM-truppen.

1975. Spel i Intertoto-cupen. Juniorerna är åter bäst i Sverige.

1977. Femtonde allsvenska medaljen då Elfsborg kommer tvåa. Flera fina publikmatcher mot IFK Göteborg. 48 296 är på plats på Nya Ullevi när det slutar 2-1 till Elfsborg och 20 235 ser matchen på Ryavallen när Elfsborg vinner med 4-0. Tore Stenbäcken håller nollan i 674 minuter vilket är nytt allsvenskt rekord.

1978. UEFA-cupmatcher mot Strasbourg. 2-0 hemma räcker inte då det slutar 1-4 borta och det blir respass redan i den första omgången.

1979. Allsvensk tredje placering. Ståplatsläktaren rasar på Ryavallen när 19 400 åskådare är på plats vid matchen mot IFK Göteborg. Leif Gustavsson med i A-landslaget och Thomas Ahlström blir proffs i grekiska Olympiakos.

 

1980 – UR OCH UPP I ALLSVENSKAN

Ännu ett brokigt årtionde. IF Elfsborg åkte upp och ned i Allsvenskan. 1987 var det färdigspelat i högsta serien för en 10-årsperiod framöver.

1981. Elfsborg kvalar sig kvar i Allsvenskan. 1-0 borta och 1-1 hemma mot Häcken räcker för fortsatt allsvenskt spel.

1982. Tredjeplatsen i Allsvenskan ger den 17:e medaljen. Slutspel har införts och Elfsborg slår Brage i kvartsfinal men förlorar mot Hammarby i semifinalen och 3-1 hemma räcker inte då det slutar 0-3 borta. Thomas Ahlström kommer tillbaka från sitt proffsäventyr.

1983. Kvartsfinalspel i slutspelet men förlust i två raka mot IFK Göteborg.

1984. Respass från Allsvenskan för tredje gången. Förste utländske spelaren i Elfsborg blir Simon Hunt från Wrexham i Wales.

1985. Seger i tvåan och kvalmatcher mot Västerås. Kassaskåpssäkra 5-2 hemma följs upp med 4-0 borta och Elfsborg är tillbaka i Allsvenskan. Alan Dodd från Stoke och Wolverhampton förstärker under hösten.

1986. Tia i comebacken.

1987. Ännu en gång degraderade från Allsvenskan efter att Elfsborg slutar tolva.

 

1990 – ÅTERKOMSTEN OCH DEBUTANTERNA VI ALDRIG GLÖMMER

Första halvan var inget att hurra för. Men med Svensson x 2, Berglund och Linderoth i spetsen blev vi ett Allsvenskt lag igen 1997 – och har varit det sedan dess. Läs om hur uppflyttningen blev verklighet.

1990. Tvåa i höstettans sluttabell med samma poäng som segrande Häcken.

1995. Trea i division I. Seger i Hallsvenskan vilket är SM inomhus.

1996. Seger i ettan och upp till Allsvenskan igen. Tvåa i SM i Five-a-side. Mattias Svensson blir proffs i engelska Portsmouth och Nemanja Miljanovic blir proffs i spanska Hercules.

1997. Sjua i den allsvenska come-backen. Många fester under våren med mycket folk. Seger mot IFK Göteborg i premiären med 3-0. Cupfinal på Ryavallen mot AIK – förlust med 3-1. Stefan Andreasson blir proffs i italienska Como.

1998. 10:a i allsvenskan. Noterbara bortasegrar 4-0 Malmö FF och 3-0 Halmstad. Årets spelare: Anders Bogsjö. A-landslagsuppdrag: Christer Mattiasson. Christer Mattiasson går till AIK och Tobias Linderoth till Stabaek i Norge. Åtta nya spelare värvas samt en ny tränarduo.

1999. 9:a i allsvenskan. Noterbar bortavinst 5-2 i Malmö och mycket viktiga 3-1 mot Örebro hemma. Årets spelare: Joakim Alexandersson. 10 landslagsspelare i junior- och ungdomsleden. Anders Svenssons drömmål på Ryavallen blev valt som Årets mål i Sverige. Flera nyckelspelare långtidsskadade.

 

2000 – EN MODERN FRAMGÅNGSSAGA

Nytt millennium och IF Elfsborg vinner GULD 2006 för första gången sedan 1961. Glädjen är total. Nu etablerad toppklubb i Allsvenskan. Mellan 2006-2012 tar Elfsborg sju raka medaljer varav den sista är ännu ett guld.

2000. Femma i Allsvenskan, lagets bästa placering på 18 år. Under året har Elfsborg spelare i samtliga landslag (från pojk- till A-landslag). Anders Svensson blir ”folkets lirare” och Fredrik Berglund vinner skytteligan.

2001. Tia i Allsvenskan. För första gången någonsin vinner Elfsborg Svenska Cupen efter att en dramatisk match mot AIK avgjordes först efter att den tjugofjärde straffen har lagts. UEFA-cupspel mot Warszawa.

2002. Tia i Allsvenskan. Går till semifinal i Svenska Cupen efter man slår ut IFK Göteborg på straffar i kvartsfinalen. I semifinalen blir AIK för svåra då Andreas Alm skjuter segermålet med nio minuter kvar att spela. Slutresultatet blir 0-1.

2003. Återigen slutade Elfsborg tia i Allsvenskan. Glädjeämnet blir Svenska Cupen då laget för andra gången tog hem guldet. Finalen spelas på Råsunda mot Assyriska och Elfsborg tar en välförtjänt 2-0 seger. Båda målen står Lasse Nilsson för.

2004. Magnus Haglund och Peter Wettergren tar över laget men får ingen bra start. Säsongsupptakten blir åtta matcher utan vinst och endast tre inspelade poäng. Elfsborg tar sig sedan uppåt och slutade på nionde plats i Allsvenskan. I Uefa-cupen slår Elfsborg ut nordirländska Glentoran FC men kroatiska NK Dinamo Zagreb blir för svåra. Det  blir förlust med 2-0 på bortaplan.

2005. Vinst i premiärmatchen på Borås Arena mot Örgryte IS. Året då Anders Svensson och Mathias Svensson kommer tillbaka till klubben. Elfsborg slutar sjua i allsvenskan och enda stora plumpen kommer i sista matchen då seriesegrarna Djurgården vinner med hela 8-1 på Stockholm Stadion. Elfsborg går även till semifinal i Svenska Cupen men Djurgården är för svåra även där och vinner med 2-1.

2006. 45 års väntan är över – IF Elfsborg vinner allsvenskan efter en rysare mot Djurgården i sista omgången. Elfsborg vinner med 1-0 efter mål av Joakim Sjöhage på Mathias Svenssons fina framspelning. Borås Arena exploderar i ett guldjubel. Magnus Haglund hade fått bra ordning på sitt lagbygge under året och med nyförvärv som Emir Bajrami, Stefan Ishizaki och Andreas Augustsson inför säsongen samt Jon Jönsson som anslöt under säsongen, så förfogade Haglund över en stark trupp. En trupp som alltså tog hem guldet till Borås för första gången på 45 år.

2007. Fyra i Allsvenskan. Laget inleder säsongen med att vinna Super-cuptiteln mot Helsingborgs IF. Första gången Elfsborg är med i ett Champions Leauge-kval. I tredje kvalomgången ställs man mot Valencia CF där spanjorerna vinner med 5-1 totalt. Elfsborg fortsätter sedan sitt äventyr i Uefa-cupen där laget når gruppspel. I gruppen finns AEK Athen, Villareal, Fiorentina, Mláda Boleslav och – IF Elfsborg.

2008. IF Elfsborg slutar tvåa i Allsvenskan. Europaäventyret detta år börjr  genom Intertotocupen med resor till bland annat Färöarna och Lettland. Laget tar sig därigenom till tredje kvalomgången i Uefa-cupen där det blir förlust mot Saint Patricks från Irland.

2009. Elfsborg slutar trea i Allsvenskan. Men från detta året minns vi bara en match – bragden mot Braga i Europa League. Helgi Danielsson och Emir Bajrami frälser oss med varsitt mål mot den portugisiska toppklubben och bortamatchen slutar 1-2 till IF Elfsborg. I returmatchen på Borås Arena vinner IF Elfsborg dessutom med 2-0, båda målen signerade James Keene. I play-off ställs IF Elfsborg senare mot anrika Lazio, förlorar med 3-0 borta men lyckas vinna hemma med 1-0. IF Elfsborg har fått smak för Europa-spel.

2010. Elfsborg slutar fyra i Allsvenskan, mycket tack vare Denni Avdic som slutar tvåa i skytteligan, endast ett mål bakom Alexander Gerdnt (Gefle & Helsingborg). Dessutom får laget under sommaren möta på italienska Napoli. På bortaplan blir det knapp förlust med 1-0 men italienarna visar sig för starka även på Borås Arena och vinner den matchen med två mål mot noll.

2011. Elfsborg slutar trea i Allsvenskan, detta Magnus Haglunds sista år som Elfsborgstränare. 2011 är året då Oscar Hiljemark blommar ut ordentligt och blir en tongivande spelare på mittfältet jämte Anders Svensson.

2012. IF Elfsborg vinner sin sjunde raka medalj och det i form av ett SM-guld, det sjätte i klubbens historia. Jörgen Lennartsson startar alltså sin karriär som Elfsborgstränare med en ligavinst. Elfsborg inleder säsongen strålande med tio vinster på tolv matcher. Mot slutet av säsongen är det ändå infernaliskt spännande men tack vare en 3-2 seger borta mot Mjällby i näst sista omgången klarar Elfsborg guldet efter oavgjort 1-1 hemma mot Åtvidaberg i sista matchen. I kvalet till Europa League blev danska AC Horsens för svåra i den tredje kvalrundan. Efter 1-1 mot danskarna på bortaplan och förlust med 3-2 på hemmaplan var Europaäventyret över för detta år.

2013. Är en på många sätt händelserik säsong. I början av året har man dock skapat stora rubriker när bomben om att Mohammed Bangura lånas in över säsongen briserar. Dessutom hinner IFE med ett tränarbyte mitt under säsongen när Jörgen Lennartsson får bana väg för Klas Ingesson och Jan Mian som tar över rollerna som manager och huvudtränare. För första gången sedan 2006 slutar IFE utanför medaljplats i allsvenskan då det till slut blir en sammanlagd sjätteplats i serien. Säsongen räddas ändå upp av ett avancemang till gruppspelet i Europa League där Elfsborg ställs mot österrikiska Red Bull Salzburg, belgiska Standard Liége samt danska Esbjerg. Det blir till sist en vinst och en oavgjord och fyra inspelade poäng men inget avancemang till slutspel för di Gules del.

2014. Detta år präglades av Klas Ingessons bortgång den 29 oktober. Klas hann på sitt dryga år som huvudansvarig tränare för Elfsborg göra ett enormt stort avtryck på alla elfsborgare. Sportsligt lyckades laget, trots sin tränare och väns bortgång ta en mycket hedersam fjärdeplats i Allsvenskan. I kvalet till Europa League åkte man ut i play-off mot portugisiska Rio Ave FC efter ett försmädligt mål i den 93:e minuten på portugisernas hemarena.

2015. Med Magnus Haglund tillbaka som huvudtränare och inte mindre än 70 procent egna spelare i både trupp och startelva imponerade Elfsborg återigen på fotbolls-Sverige med en fin fjärdeplats i Allsvenskan.  I kvalet till Europa League åkte man ut mot norska Odds BK i den tredje kvalomgången. 2015 var också året då klubbens störste spelare genom tiderna, Anders Svensson la skorna på hyllan. Tillsammans med trotjänaren Andreas Klarström tackades han av inför 10 000 åskådare på Borås Arena vid årets sista hemmamatch.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

De osannolika åren och guldlagen genom tiderna

Trots att Elfsborg tagit ett par SM-tecken både före och efter 1961 års guld är ändå ligasegern 1961 speciell. Då lyckades Elfsborg som första nykomling (även om man spelat i högsta serien förr) att vinna Allsvenskan. Här finner du historien om 61-laget och dessutom bilder på de lag som bärgat hem Elfsborgs sex SM-guld.

Egentligen började guldlaget -61 ta form redan 1954 när Elfsborg åkte ur allsvenskan. Trots att siktet var inställt på en snabb comeback till högsta divisionen dröjde det ända till 1960 innan laget vann division II. Men redan 1955 – första året i tvåan – fanns det en stomme att bygga laget kring. Redan då medverkade målvakten Ingemar Haraldsson, backen Toivo Lundell, halvbacken Rolf ”Kinis” Johansson, bröderna Lars och Hans Råberg. När sedan de egna ungdomarna visade framfötterna så fanns det mycket att bygga upp det hela kring. Det fanns givetvis en hel del ledare runt omkring men Adolf Vogel, före detta medlem av Österrikiska Wonderteam, och Sven Zachrisson var betydande. Dessa två införde året runt-träning med laget och detta gav resultat. När sedan Sture Sundström satte pricken över i:et när han med listighet, finurlighet och framsynthet formade laget så bar det iväg 1960. Efter att i sex år ha sammansvetsats i division II var laget färdigt. 1960 vann man serien med hela 13 poäng och i kvalets tre matcher visade laget ingen pardon. Ytterligare tre segrar blev det där och den allsvenska platsen var därmed säkrad.

 

1961 – GULDÅRET

Inte ville Elfsborg skaffa några nya spelare då man ansåg sig ha ett slagkraftigt lag, och tanken visade sig riktig. Laget tog sig som första svenska förening rakt igenom allsvenskan och knep guldmedaljen.

På Ryavallen spelades den ena publikmatchen efter den andra. 21 486 mot IFK Göteborg den 1:e juni är allsvenskt publikrekord i Borås. Detta slogs den 3:e september då Norrköping kom på besök. Då var det 21 854 inne runt Ryavallen.

En månad och fem dagar senare, den åttonde oktober, säkrades guldet. Det räckte med oavgjort hemma mot Örgryte och det blev 1-1 inför 16 173 åskådare.

Inte nog med att A-laget vann allsvenskan. B-laget vann allsvenska reservlagsserien och junior-, pojk-, och ungdomslagen vann alla sina serier.

Spelarna som var med om den historiska bragden 1961: Jens Söderberg, Henry Larsson, Wigar Bartholdsson, Boris Målberg, Ingemar Haraldsson, Toivo Lundell, Lars Råberg, Leif ”Gästis” Petersson, Leif ”Loket” Olsson, Roland Sandström, Rolf ”Kinis” Johansson, Bengt Lindroth, John ”Moggli” Åström, Ove Grahn och Ulf Bertilsköld.

Till kamratgänget hörde även följande juniorer, B-lagsspelare och ledare: Gert Christiansson, Jan-Olof Modigh, Roger Karlsson, Hasse ”Lien” Gustavsson, Hans Råberg, Ove Westerberg, Roger Andersson, Sonny Karlsson, Börje Lindesgård, Johnny Havlica, Thure Nygren, Ernst Just, Sture ”Sumpan” Sundström och Olle Blom.

 

Guld 1 - Elfsborgs första guldlag

Elfsborgs första guldlag
Stående från vänster: Carl Larsson, Karl-Erik Grahn, Erik Lager, Arvid Emanuelsson, Sven Jonasson, Åke Samuelsson, Åke Hallman, Einar Jonasson och Thure Claesson.

Knästående: Gillis Andersson, Rickard Borg, Axel Ohlsson, Erik Ohlsson och Erik Källström

 

Guld 2 – Elfsborgs guldlag 1939 och 1940

Elfsborgs guldlag 1939 och 1940

Stående från vänster: Karl-Erik Grahn, Arvid Emanuelsson, Sture Andersson-Dahllöf, Ragnar Blixt, Knut Johansson och Sven Jonasson.

Knästående: Gösta Dahl, Erik Källström, Åke Sandberg, Åke Samuelsson och Gillis Andersson

 

Guld 3 – Elfsborgs guldlag 1961

Elfsborgs guldlag 1961
Stående från vänster: Jens Söderberg, Henry Larsson, Wigar Bartholdsson, Toivo Lundell, lagledaren Sture Sandström med von Rosens pokal, Leif Petersson, Rolf Johansson och Lars Råberg.

Längst fram: Roland Sandström, Boris Målberg, Ingemar Haraldsson, Leif Olsson och Bengt Lindroth.

 

061105 Fotboll, allsvenskan, Elfsborg - Djurgården: Lagfoto, lagbild, bakre fr v. Andreas Augustsson, Daniel Mobaeck, Mathias Svensson, Daniel Alexandersson, Johan Wiland, Johan Sjöhage. Främre fr v. Samuel Holmén, Stefan Ishizaki, Jon Jönsson, Johan Karlsson, Anders Svensson © Bildbyrån - 62386

Elfsborgs guldlag 2006
Stående från vänster: Andreas Augustsson, Daniel Mobaeck, Mathias Svensson, Daniel Alexandersson, Johan WIland, Joakim Sjöhage.

Längst fram från vänster: Samuel Holmén, Stefan Ishizaki, Jon Jönsson, Johan Karlsson och Anders Svensson.

Från bragden 1961 skulle det dröja 45 år innan gulsvarta supportrar fick möjlighet att än en gång jubla över ett SM-guld. Elfsborg avslutade serien på hemmaplan och besegrade Djurgården med 1-0 efter mål av Joakim Sjöhage.

 

121104 Fotboll, Allsvenskan, Elfsborg - Åtvidaberg: © Bildbyrån - 56980 - Foto: Jörgen Jarnberger / BILDBYRÅN

Elfsborgs guldtrupp och ledare 2012
Stående från vänster: Jörgen Lennartsson (chefstränare), Simon Hedlund, Amadou Jawo, Andreas Andersson, Joackim Jörgensen, Sebastian Holmén, Jon Jönsson, Martin Bergqvist (sjukgymnast), Stefan Larsson, Matti Demegaard (fystränare), Gert Hansen (målvaktstränare), Peter Wettergren (tränare), Jan Ryrlén (Team Manager), Stefan Ishizaki, Jan Andblad (sjukgymnast), Oscar Hiljemark, Viktor Claesson, Mohammed Abdulrahman

Längst fram: Skúli Jón Fridgeirsson, Per Frick, Lasse Nilsson, Andreas Klarström, David Elm, Martin Andersson, Johan Larsson.

Startelvan från matchen: Kevin Stuhr Ellegaard – Johan Larsson, Jon Jönsson, Andreas Augustsson, Andreas Klarström – Stefan Ishizaki, Anders Svensson, Oscar Hiljemark, Viktor Claesson – Lasse Nilsson, David Elm

Från det femte till det sjätte SM-guldet skulle det inte dröja så länge. 6 år tog det, sedan kunde IF Elfsborg titulera sig som mästare igen när man dessutom tog sin sjunde raka medalj i Allsvenskan. Guldet bärgades på hemmaplan i en 1-1 match mot Åtvidaberg. Elfsborgs mål, det stod Stefan Ishizaki för.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

Sven Jonasson

Sven Jonasson – den störste av dem alla

Sven ”Jonas” Jonasson är för evigt inskriven i de svenska historieböckerna. Han är allsvenskans mesta målgörare genom tiderna och han har ett rekord i 344 matcher i följd som ingen spelare kommer slå. 

Det hela började när Sven Jonasson gjorde sin debut som 18-åring på Råsunda mot AIK den 11 september 1927. Matchen slutade med en 2-0 förlust och Jonasson fick allt annat än beröm efter sin debut. Fotbollsexperterna i idrottsbladet skrev så här efter matchen: ”Minst god var den nya mannen på centerforwarden”. I omgången efter, hemma mot Stattena, var han tvåmålskytt i Elfsborgs 4-1 vinst inför 3377 åskådare. Det var bara början på hans målfyrverkeri, i matchen efter gjorde han fyra mål. Mot Stattena på bortaplan gjorde han fem mål, där Elfsborg vann med hela 9-1. Han spelade alla matcher resten av säsongen och slutade på 20 mål på 16 matcher.

Det var ingen som kunde gissa att han skulle spela varje allsvensk match för klubben i 15 år när han gjorde sin debut. Det blev tillslut 344 matcher i rad. Ja, för att förtydliga han var inte borta någon endaste match på 15 år, däremot spelade han inte alla minuter under dessa 344 matcher. När IF Elfsborg spelade mot Sandviken den 11 april 1943 var det första gången han inte var med i laget på 344 matcher, och sviten var bruten.

Sven Jonasson var kusk inom Svenska försvaret och nu var det extra beredskap på grund av andra världskriget. Då Sven inte får permission kontaktar Elfsborg först generalen Holmqvist och därefter försvarsministen Per Sköld för att få permissionen beviljad, men inget hjälper. Sviten är bruten, troligen är det ett världsrekord, i matcher i svit för en och samma klubb i landets högsta division i fotboll.

Sven kom självklart tillbaka efter den brutna sviten och hade spelat 409 matcher för IF Elfsborg i allsvenskan när han la av efter säsongen 1946/47. Ett rekord som höll i sig länge, idag är det målvakten Sven Andersson (ÖIS/HIF) den med flesta allsvenska matcher, 431 stycken. Däremot lär ingen utespelare komma i närheten.

Sven Jonasson är inte bara känd för sin svit i matcher, utan också för att han var nästintill omänskligt målglad. Han lyckades med att lägga bollen bakom målvakten 254 gånger under sina allsvenska år. Med det leder han den sammanlagda skytteligan med 58 mål. Skytteligan tog han förövrigt hem 2 gånger, 1934 & 1936.

Några kommer säkert ihåg Mats Rottings fyra mål mot Öster 1997 eller Anders Svenssons tre mål mot Göteborg så sent som 2007. Sven Jonasson var inte snål när det gällde att göra flera mål i en och samma match. Två gånger gjorde han fem mål, två gånger fyra mål och han lyckades med hela åtta hattrick, något flera spelare drömmer om att klara en gång. Målkungen Jonasson snittade under sina 15 år i IF Elfsborg 0.6 mål per match, det är inget dåligt facit. ”Jonas” var given i uppställningen de år Elfsborg tog sina första allsvenska guldmedaljer. 1936, -39 och- 40 fanns Elfsborg i topp och ”Jonas” var med i toppen av skytteligorna hela tiden.

Landslagsdebuten gick av stapeln mot Belgien under säsongen 1931-32. Under åren 1932- 40 spelade han 42 landskamper för Sverige.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

IF Elfsborg – mycket mer än bara fotboll…

Genom föreningens historia har det funnits en hel del andra sporter representerade även om fotbollen har varit ”den stora” sektionen där framgångarna funnits. Totalt har Elfsborg genom åren haft 14 sektioner och på repertoaren har funnits skidor, simning, friidrott, tennis och ishockey för att nämna några. Här kan du fördjupa dig i historiken om de sektioner som funnits och försvunnit.

 

Sektion – Bowling

BOWLING

Sektionen bildades 29 september 1942, mitt under brinnande krig. I början fanns det en hall på Yxhammarsgatan men den lades ner. Elfsborg fick istället hålla sitt klubbmästerskap i exempelvis Göteborg. Sedan byggdes en hall på Bryggaregatan och där spelade Elfsborg i Allsvenskan. Det blev dock degradering 1953.

Genom åren har Elfsborg fått en svensk Oldboysmäster, Sven Nilsson vann i Örebro 1982. Klubbrekordet för Elfsborg är på fina 6 386 poäng och det sattes i Boråshallen 1987. Kjell-Åke Jonsson är den i föreningen som slagit maximala 300 poäng i en serie.

 

Sektion – Friidrott Sten Ericsson
Sten Ericsson.

FRIIDROTT

Allmän idrott – som friidrotten hette då – var med redan från föreningens bildande 1904 men givetvis inte som egen sektion då. Första DM-tecknet togs redan 1909 av Jacob Andersson i terräng.

Genom åren blev det elva SM-tecken till elfsborgare. Fem av dem har vunnits i tresteg: Josef Svensson vann tre stycken i slutet av 20-talet och Sten Erickson vann 1959 och 1960. Två svenska rekord blev det också av Sten – 15.50 och 15.76. Det sistnämnda i försöken vid OS i Rom.

Men först ut med titeln svensk mästare var Allan Eriksson som 1924 vann diskustävlingen. Då kastade man med båda händerna. Andra SM-vinnare var Alfons Holmgren, Gunnar Berg (Kinna-Berg) och Assar Duregård.

En annan legendar som tillhört Elfsborgs friidrott var Arne Andersson som tävlade för klubben under sin rekryttid i Borås. Detta var några år före världsgenombrottet. Under sitt år i Elfsborg hann han dock med att bidra till segern på 4×1500 meter tillsammans med Ingvar Haglund, Gösta Jansson och Helge Eriksson.

Efter en svacka på 50-talet tog friidrotten ny fart decenniet därpå. Det kom en del duktiga ungdomar till klubben. Ingemar Skyldeberg, bröderna Göran och Håkan Säwemark samt Anders Westberg nådde snabbt den svenska eliten.

Den senare delen av 60-talet handlade dock mest om ekonomiska problem och ledarna tröttnade till slut. Detta betydde att lokalkonkurrenten IK Ymer tog över allt mer. 1974 lades sektionen ner, atleterna flyttade över till Ymer och klubben fick därigenom ypperliga förstärkningar i många år framåt.

 

HANDBOLL

Handboll har funnits i föreningen i två omgångar. Den första sektionen startade 1933 och hölls endast igång under fyra år. Det märkliga var att den försvann efter att laget slutat tvåa i division II efter göteborgslaget Sanna.

1944 bildades handbollssektionen igen. S-E Banken hade fått en ny chef – Bertil Westblad – som spelat i allsvenskan med Redbergslid. Bertil samlade en del storspelare runt Elfsborgslaget och de två första åren vann man division fyra och division tre. Uppe i tvåan blev det dock för svårt och laget åkte ner i trean igen. Där spelade Elfsborg fram till 1960. Största framgången var en DM final för seniorerna mot Skövde AIK under denna period. De flesta hemmamatcherna spelades i Regementets gymnastiksal.

Handbollen försvann från IF Elfsborg 1960.

 

Sektion – Ishockey första laget 1955
Första laget 1955.

ISHOCKEY

Vid Elfsborgs årsmöte 1954 bildades ishockeysektionen. Premiärmatchen gick av stapeln nyårsdagen 1955 på bortaplan mot Gnosjö. Elfsborg imponerade storligen. Så fina dräkter hade inte många klubbar. Matchen? Den slutade tyvärr med storförlust, 1-14.

Första årets seriespel gav åtta segrar och två oavgjorda samt 71-27 i målskillnad. I premiärlaget ingick bland annat ”fotbollsspelarna” Thure Nygren och ”Moggli” Åström.

1959 blev det degradering från division III. Året efter, i fyran, blev en enkel match och Elfsborg gick upp i trean igen. 100 mål på tio matcher vittnar om överlägsenhet.

29 oktober 1960 invigdes Ryavallens konstisbana. Dagen efter var det match mellan Djurgården och Boråsalliansen (Norrby, Borås AIK och Elfsborg). Djurgården vann med 13-2 inför 2771 åskådare. I november samma år spelades det landskamper mellan Norge och Sverige på Ryavallen.

1961 kom Elfsborg två i serien. Norrby vann och gick upp i tvåan.

Säsongen 1962 blev den sista för Elfsborgs ishockeylag. Laget vann enkelserien före Trollhättan. Kvalspelet missades, men Elfsborg erbjöds division II-spel efter en serieomläggning.

De sista åren hade dock ekonomin undergrävts. Detta täckte huvudföreningen som samtidigt krävde att laget skulle avstå spel i den högre divisionen. Grupper för och emot bildades, varför sektionen förklarades vilande. Åtta spännande och framgångsrika ishockeyår var därmed till ända.

 

Sektion – Orienterings Jan-Åke Axelsson vid junior-SM 1969
Jan-Åke Axelsson vid junior-SM 1969.

ORIENTERING

Orienteringsektionen har varit som en berg-och dalbana. Att pendla mellan högt uppe på toppen för att sedan rasa utför tillhör sektionens signum. Under 30-talet jobbade sig sektion uppför en brant backe. Trots att konkurrenterna Boråskamraterna var bland de bästa i Sverige hävdade sig Elfsborg alltid bra i distriktsmästerskapen.

När sedan 40-talet började var Elfsborg med i yttersta eliten. Två man var bättre än andra: Nils Birgersson och Bengt Svensson. Siktet var inställt på guld i svenska mästerskapen i budkavle. De två nämnda sprang första och sista sträckan och kompletterades av Sixten Andersson, Olle Borg, Elof Jägerström och Tage Edman. Dessa turades om att vara den tredje länken. Mellan åren 1941-49 placerade sig Elfsborg på följande förnämliga placeringar: 18-14-6-8-1-2-5. SM-vinsten kom 1945 på Ryssberget i Skåne.

Det var dock som arrangör Elfsborg vann internationellt uppskattande. Journalister skrev: ”Tävlingar som i ett slag förde orienteringsidrotten årtionde framåt i utvecklingen” var ett kraftigt bevis på uppskattande.

Från denna topposition bar det tyvärr snabbt utför. Skälen var många och verksamheten hölls på sparlåga under ett antal anonyma och otacksamma år.

På 60-talet tog det fart igen och i flera år var distriktsmästerskapen för juniorer en affär mellan elfsborgarna Jan-Ove Nordin, Christer Kindström, Kaj Hoof, Björn Jägerström och Jan-Åke Axelsson. Jan-Åke blev dessutom svensk juniormästare 1969.

Nu var Elfsborg tillbaka ”i smöret” och 1971 blev laget sjua i tiomila-budkavlen. Distriktsmästerskapen vinns nästan lika överlägset som under 40-talet och Elfsborg drog igång arrangörsdelen igen. Nu var klubben tillräckligt stark. 1979 startade 1600 personer när sektionen anordnade jubileumstävlingar vid Kransmossen.

Detta var också början till slutet. IF Elfsborg satsade helt och fullt på fotbollen. Ledare och aktiva i Elfsborgs orientering flyttade några hundra meter till närmaste granne Hestra, vilka tog emot dem med öppna famnen.

 

Sektion – Simning Mats Svensson
Mats Svensson.

SIMNING

Thure Claesson – friidrottare,fotbollsspelare och Elfsborgs allt-i-allo – var simsektionens fader. 1920 tyckte han att det vore bra om några simkunniga Elfsborgare var med när DM arrangerades i Vänersborg. Thure ställde sig på perrongen med några biljetter. Han fick med sig Axel och Hilding Andersson, Hjalmar Callensten och Erik Åhblom. Thure råkade också ha med sig en femma till respektive deltagare för att de skulle kunna köpa mat och dryck. Detta visade sig vara en bra investering. Elfsborgarna kom hem med fyra guld från DM och simningen var född i Elfsborg.

Elfsborg byggde kallbadhuset vid Ramnasjön 1920. Detta bad blev riktigt modernt 1932 när 50-metersbassängen invigdes.

Den förste svenske mästaren blev Sixten Thulin som vann 5000 meter.

Kungen på 40-talet hette Knut Fransson. Han återtog snart familjenamnet Gadd. Han vann massor med DM-tecken, tog guld i Livräddnings-SM samt ett flertal silver- och bronsmedaljer i bröst-sim vid SM. Därefter firade han än större triumfer i vattenpolo där han även fick användning för sin bollkänsla. Han fick fram ett antal duktiga ungdomar och snart tävlade dessa i yttersta Sverige-eliten.

En annan stor grabb och bragdman var Olle Johansson som vann stor ära och flera svenska mästerskap. Bragden, den svarade han för vid EM 1947. I franska Toulouse skulle Olle gå sista sträckan mot dåtidens stjärna, fransosen Alex Jany. Olle startade långt före, men hade tio sekunders sämre personbästa på 200 meter än Jany. 20 meter före mål verkade allt vara klart för Jany, men då exploderade Olle Johansson. Fem meter före mål var Olle fortfarande en meter efter, men Olle vräkte sig fram som en delfin i vattnet och grejade EM-guldet med en armlängd. David hade besegrat Goliat och Olle Johansson var bragdmannen. Olle tog ytterligare ett EM-guld tre år senare då han var med och vann igen. Johansson deltog dessutom i OS i London 1948.

I vattenpolo blev det stora framgångar under senare delen av 40-talet. Vid OS 1948 var två elfsborgare med: Hans Hellbrand och Knut Gadd. Vid vattenpolons SM-finaler mot Hellas i början av 50-talet höll Boråsbadet på att rämna. Över 1000 åskådare trängdes i ett bad med plats för 400!

1952 tog Per-Olof Östrand brons på 400 meter vid OS i Helsingfors. Vid SM-tävlingarna samma år belade Elfsborg de tre första platserna på 200 meter frisim: Östrand före Olle Johansson och Lars Svantesson. Fantastiskt!

1962 var det Mats Svenssons tur att bli legendarisk. Mats angav tonen på den första sträckan när Sverige vann 4 x 200 meter i Tjeckiska Brno. Mats fortsatte sin segersvit vid ett flertal mästerskap. Han vann fem SM-guld, 14 silver och 14 brons. Dessutom brons vid EM i Holland 1966 och sedan slutade han femma i lagkapp vid Tokyo-OS. Han tilldelades naturligtvis också Boråsmedaljen.

1969 byggdes Alidebergsbadet. Olle Franzon skrev motionen som gjorde slag i saken och detta var naturligtvis till stor glädje för ledaren och legenden Kalle ”Badis” Andersson.

Elfsborgs simsektion blev sin egen simklubb 1972 och bakom detta låg absolut ingen schism. Nej, det var den krassa ekonomin som låg bakom. Simningen hålls igång än idag men nu i egen regi, under namnet Simklubben Elfsborg.

 

Sektion – SKidor Nils Hultin - segrare i Västgötaloppet 1930
Nils Hultin – segrare i Västgötaloppet 1930.

SKIDOR

Skidsektionen bildades 1919 och även på den tiden var det snöfattiga vintrar så många arrangemang förlades på höjderna runt staden. 1929 deltog inte mindre än 297 ungdomar i ett av arrangemangen.

För att kunna behålla ungdomarna krävdes en vintersportplats där man kunde träffas, ha omklädning och annan trivsel. Elfsborg sökte och fann ett område i Sandhult socken. Bygget av Elfsborgsstugan påbörjades 1928, i och med stugan blev det mer fart i skidsektionen.

Nästa stora uppgift var byggandet av skidbacken. Denna stod färdig 1936 och därmed var backhoppning i Borås ett faktum. När det sedan installerades belysning blev det rejäl ökning av aktiviteten.

Detta innebar att stugan behövde byggas ut. 1938 fanns det serveringslokal och kök i stugan, men redan 1946 byggdes stugan ut igen. Nu med en klubblokal.

1969 anlades en elljusbana vid stugområdet och 1976 blev stugan 400 kvadratmeter stor. Ytterligare två omklädningsrum, bastu, kök, storstuga och fyra rym med 16 bäddar finns det i Elfsborgsstugan.

De snöfattiga vintrarna gjorde att det var upp-och-ner med rekryteringen. I perioder var det oerhört många, medan det var lite sämre i andra perioder.

I sektionen har det förekommit 122 personer som blivit distriktsmästare, antingen individuellt eller i lag.

Elfsborgsloppet har varit ett av de stora arrangemang inom sektionen. När det första arrangerades 1943 var det närmare 8000 åskådare. Genom åren har bland annat Assar Rönnlund och Sture Grahn, båda världsmästare, deltagit i loppet.

 

Sektion – Tennis Sven Davidsson
Sven Davidsson.

TENNIS

Tennissektionen bildades 1935. Detta efter att ha brutit sig ut från BLTK (Borås Lawn Tennis Klubb). 1932 byggdes Borås Tennishall och den förstärktes 1939 med B-hallen. Detta gjorde att tennisen fick ett uppsving.

Man kommer aldrig ifrån den störste spelaren av alla i föreningens historia, Sven Davidsson. På 50-talet var han Sveriges utan tvekan mest omskrivne idrottsman. Mer omskriven än Gre-No-Li till exempel. Höjdpunkten i hans karriär var naturligtvis singelvinsten i Franska Mästerskapen, även kallat VM på grus. Året därpå, 1958, hade Sven om han velat kunnat trycka världsmästare på visitkortet. Sven vann dubbel i Wimbledon tillsammans med Ulf Schmidt. Lite längre fram i karriären vann han även Stockholm Open.

Dessa stora triumfer firade Sven efter sin tid i Elfsborg. Han lämnade Borås 1949 – 21 år ung – för huvudstaden. Han utbildade sig inom teknik och ekonomi och blev en engagerad kommentator åt TV-sporten. Han var svensk förbundskapten för damerna i mitten av 80-talet.

En talang som kom fram efter Sven Davidsson var Kjell Johansson från Dalsjöfors som spelade landslags-tennis vid ett flertal tillfällen. Han vann ATP-segrar och spelade i Davis Cup. Kjell kom fram genom att vinna Elfsborgstävlingen julhandikappen en gång i tiden.

På damsidan var Katarina Frendelius-Bartholdson mycket framgångsrik. Hon och Christina Sandberg-Lang fostrades i Elfsborg även om de vann sina SM-tecken för andra klubbar.

Levi Malm, ordförande under tolv år, kämpade alltid med att få ett slagkraftigt lag. Elfsborg åkte upp och ner mellan eliten och division I. Samtidigt jobbade Levi enträget med att bygga Borås Tenniscenter. Detta lyckades och byggnaden står idag som ett monument efter Levi.

1971 blev tennissektionen en egen förening.

 

ÖVRIGA SEKTIONER

Det fanns ytterligare några sektioner: cykel, bordtennis, boxning och bandy. Dessa försvann under 20- och 30-talet och har inte återuppstått.

Bordtennis

1929 blev Henry Wilbert, Anders Andersson och Henry Krii inofficiella svenska mästare. Henry Wilbert blev även individuell mästare.

Boxning

John Wennberg blev svensk mästare i slutet av 20-talet.

Cykel

John Gabrielsson vann Västergötlands första DM. Cyklisterna i Elfsborg bröt sig så småningom ur och bildade Borås Cykelamatörer.

Bandy

Sektionen startade 1910. då fotbollsspelarna ville ha något att göra under vinterhalvåret. Det blev sex stycken DM-tecken för Elfsborg och man deltog i SM en gång, dock utan framgång.

Slalom

Sektionen som kallades slalomsektionen bildades i början av 50-talet. Den egna backen låg ganska nära Elfsborgsstugan. Den första tävlingen vanns av Ingemar Annér, den tidens bäste elfsborgare. Precis som simning och tennis bildade slalomsektionen en egen förening som döptes till Elfsborgs alpina klubb.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

Största bortasegern i Allsvenskan

Söndagen den 19 april 1936 reste Elfsborg som serieledare i allsvenskan för att i den femtonde omgången gästa Eskilstuna och spela mot IFK på Tunavallen.

Elfsborg var serieledare efter höstomgången och hade i vårpremiären besegrat Sandvikens IF med 4-1 på Ramnavallen. Närmast efter, två poäng bakom, i tabellen fanns AIK och alla såg fram mot de två slutomgångarna då lagen skulle mötas inbördes två gånger.

IFK Eskilstuna var sist i tabellen med endast tre inspelade poäng och det var vårpremiär för deras del (kom ihåg att det spelades höst-vår på den tiden). 4 706 personer hade kommit till Tunavallen med förhoppningen att IFK skulle börja avancemanget uppåt i tabellen. Bland dem som inte var på plats var Elfsborgs ordförande och en av grundarna till föreningen Carl Larsson, som var hemma i Borås och firade sin 50-årsdag den 20 april.

Hemmalaget hade laddat upp ordentligt. Den i Österrike födde tränaren Haits hade preparerat laget med en grundlig taktikgenomgång på lördagen. Haits strategiska drag var uppenbart gjorda utan att motståndarnas formidabla styrka beaktades tillräckligt. Det märkliga i taktiken var att centerhalven – den position som normalt skulle vara den sammanhållande länken i försvaret – skulle spela högt upp i banan och vara mycket offensiv. När sedan ytterbackarna och ytterhalvorna skulle bryta Elfsborgsattackerna i ett tidigt skede så blev det stora ytor att spela på för de bollskickliga boråsarna. Elfsborgs högerinner Åke Samuelsson blev helt enkelt utan bevakare och kunde dirigera spelet i lugn och ro.

 

Nåväl, smederna öppnade starkt och efter nio minuter gav Uno Nilsson hemmalaget ledningen till hemmapublikens oerhörda förtjusning. Det tog ytterligare tio minuter innan Elfsborg kvitterade. Åke Hallman slog in ett långskott. Eskilstuna hade en allsvensk debutant, Breit Andersson, i målet och när Erik ”Putte” Olsson fem minuter senare lyfte fram en frispark så fumlade Andersson in bollen i det egna målet. Fyra minuter senare var det Gillis Andersson som med god assistans av hemmamålvakten kunde öka till 3-1. IFK Eskilstuna kom tillbaka och Lennart Carlsson reducerade till 2-3 och hemmalaget höll spelet väl uppe. Strax för paus ökade Karl-Erik Grahn på Elfsborgsledningen till 4-2 med ett nickmål.

Planen var i dåligt skick och efter pausen skulle Eskilstuna försvara sig på en mycket gyttjig planhalva. Orken tröt helt, allt medan Elfsborg totalt genomskådadat hemmalagets taktik.

Sven Jonasson gjorde fem raka mål, varav ett äkta hattrick på fem minuter. Ett äkta hattrick gjorde också Gillis Andersson men han behövde sju minuter för sina tre mål som var matchens sista och slutresultatet blev förkrossande 12-2. Speciellt 11-2 målet var mycket vackert då bollen gick som på ett snöre och hela kedjan: Sven Jonasson, Åke Samuelsson, Karl-Erik Grahn och Åke Hallman var involverade i förspelet medan Gillis Andersson avslutade med en elegant bredsida.

Förutom de tolv gjorda målet hade Elfsborg också ytterligare tre bollar i mål som tvivelaktigt underkändes så det allsvenska rekordet för bortaseger kunde ha varit ännu större. Två av de bortdömda målen gjordes av Sven Jonasson som alltså var nära att tillhöra den exklusiva skara som svarat för sju mål i en allsvensk match. Det är Gunnar Nordahl i IFK Norrköping och Arne Hjertsson i Malmö FF som svarat för denna prestation.

Elfsborgs laguppställning i denna historiska match var: Axel Olsson, Erik Lager, Erik Källström, Richard Borg, Arvid Emanuelsson, Erik Olsson, Gillis Andersson, Åke Samuelsson, Sven Jonasson, Karl-Erik Grahn och Åke Hallman.

När resultatet meddelas på Sveriges officiella nyhetsbyrå så kungjordes detta på följande sätt:

”IFK Eskilstuna-IF Elfsborg 2-12 – OBS att Elfsborg gjorde tolv mål är med sanningen överensstämmande”.

 

Det var första gången ett bortalag svarade för tvåsiffrigt antal mål i en allsvensk match. Bortalaget har vid ett tillfälle till klarat av detta och det så sent som 1965 då Malmö FF vann på Olympia mot Hälsingborg med 10-1.

Fjorton mål totalt är också det ett rekord i allsvenskan även om detta tangeras av matchen Hälsingborg-Eskilstuna (13-1) säsongen 1928/29. Vid sju andra tillfällen har ett lag gjort minst tio mål. Det är Landskrona-Eskilstuna 11-0 och Örgryte-Norrköping 11-0 säsongen 1927/28, Hälsingborg-Norrköping 11-0 1929/30, Elfsborg-Degerfors 10-1 1938/39, Malmö FF-Halmstads BK 12-0 1942/43, Norrköping-Djurgården 11-1 1945/46 och Malmö FF-Jönköping Södra 12-0 1948/49.

Text: Mikael Häggström

Annonser
Annonser
Huvudsponsorer