Efter höstens fantastiskt fina prestationer är Simon Olsson numera permanent uppflyttad i Elfsborgs A-trupp. Den extremt bolltrygge mittfältaren spås en lysande framtid och i säsongens första träningsmatch mot AFC Eskilstuna var det han och Alex Dyer som fick spela hela matchen.

Hur tycker du att det funkade att spela 90 minuter så här mitt under försäsong?
-Det gick bra! Jag var rätt trött i första halvlek men andra gick bra, då var det inte så jobbigt. Vi har haft en riktigt bra försäsong, min första riktiga med A-laget, visst känns det i benen men vi är inte helt nedtränade utan jag känner mig riktigt bra i kroppen. Det har varit riktigt bra träningar så här långt och jag känner mig lättare, starkare och mer explosiv än vid samma tid, tidigare år så känslan är väldigt bra.

Hur upplevde du matchen i sig?
-Jag tyckte det såg bra ut, spelet funkade helt okej men vi borde ha satt våra chanser, det borde vi verkligen men det är det som träningsmatcher är till för, få in tajming och sånt som fattas än så länge, sen var det kul att Tim fick göra debut också, han gjorde en kanon match. Han är några år yngre men vi har spelat ihop någon match tidigare så det var riktigt roligt, säger Simon.

Efter att ha varit med om flera fina framgångar under sin tid i U-lagen – SM-guld med U17, vinst i Ligacupen och det stora äventyret med U19 i Uefa Youth League, bland annat mot Real Madrid, fick Simon inför säsongen 2016 gå in som lärling i A-truppen. Han gjorde så bra ifrån sig att han i slutet av augusti fick göra debut i A-laget i Svenska cupen mot IK Gauthiod. Drygt två veckor senare, den 18e september kom den allsvenska debuten. Simon startade matchen mot Falkenberg hemma på Borås Arena och veckan efter, inför 16 597 åskådare borta mot Malmö FF stod han återigen som startspelare i gulsvart och fotbollssveriges alla experter och kommentatorer häpnade över den lugne, extremt bolltrygge 19-åringen de fick se. Var han inte ens nervös undrade man?
-Jo, haha, jag var skitnervös, både inför premiären hemma mot Falkenberg och mot Malmö borta men jag försökte inte tänka så mycket på det. När jag blir nervös försöker jag alltid tänka att jag är hemma i Linköping och spelar med kompisarna, det funkar för att få bort pressen, säger Simon som inte är helt bekväm i att det skrivs om honom i media.
-Det är ovant och jag gillar det inte så jättemycket faktiskt men jag försöker fokusera mycket på nästa träning istället, nästa match och bara göra så bra ifrån mig som möjligt. Det är mitt sätt att hantera uppmärksamheten på, säger han.

Att både pappa och storebror spelade fotboll när Simon var liten hjälpte säkert till  en gång i tiden när han själv började med idrott som liten knatte. Genom åren har han testat det mesta i idrottsväg – innebandy, hockey, handboll men det har alltid varit fotboll som varit nummer ett. Han beskriver sig själv som en ganska medelmåttig spelare under uppväxten, ingen stjärna utan någon som fått jobbat sig fram.
– Jag var inte bäst i laget, det var jag inte utan fick ganska målmedvetet jobba mig fram, tränade mycket extra efter träning och spelade mycket fotboll med kompisarna på fritiden. Det var först när Elfsborg hörde av sig som jag kände att jag ville och kanske på riktigt kunde satsa på det här, säger han.

Och det var inte utan konkurrens som IF Elfsborg 2014 värvade den då 16-årige talangen Simon Olsson. Flera allsvenska föreningar hade fått upp ögonen för den bolltrygge mittfältaren från Linköping. Under ett landslagsläger på Bosön var det många som observerat kvalitéerna i passningsspelet, den fina högerfoten, tryggheten med bollen. Simon provspelade också för flera klubbar innan flytten så gick till Elfsborg och elevhemmet Gula Kulan.
-Det är väldigt bra att Gula Kulan finns. Det var riktigt tufft att flytta hemifrån så tidigt och om jag hade flyttat helt själv till Borås och bott själv i en lägenhet så tror jag inte att jag hade klarat det. Men när jag kom till Kulan, alla tog hand om mig på alla sätt verkligen och Tony Lundqvist, han är riktigt bra. Han har varit som en pappa för oss på Kulan, alltid hjälpt oss och funnits där, pushat oss och han är någon man alltid kan ringa till och prata med om man har problem och så där, säger Simon som hade Tony och Tobias Linderoth som tränare i U17 under två år.
-Tobbe Linderoth, alltså, jag får nog säga att det är han som gjort att jag är här i A-laget nu. När jag kom till Elfsborg  var jag inte så bra i försvarsspelet, rörde mig inte riktigt rätt, sprang lite fel men Tobbe snackade mycket med mig, instruerade hur jag skulle stå beroende på vart bollen var, visade mig mycket på planen och till slut så fattade jag och allt lossnade. Tack vare det tog jag kliv, låg rätt i position nästan hela tiden och blev mer komplett som spelare, säger Simon.

Han har alltid spelat på mittfältet förutom ett par gästspel som forward. Efter höstens fina insatser nämnde experterna Simons namn ihop med andra gulsvarta mittfältare som nått fina framgångar – Oscar Hiljemark, Viktor Claesson, Marcus Rohdén och självklart, Anders Svensson.
Hur var det att nämnas i de sammanhangen?
– Ja, alltså….nä… men jag vet inte… Anders är ju lite som en idol som spelare så….det känns konstigt. Jag har kollat mycket på honom och även Vigge och de andra i laget som spelat på mittfältet, säger Simon och menar att han till en början när han kom till Elfsborg var väldigt offensiv i mitt spel men på senare tid blivit alltmer defensiv, en roll han trivs väldigt bra i.

Hur ser du på konkurrenssituationen i truppen?
-Det är rätt hård konkurrens om platserna nu och det är alltid bra. När alla ger 100 procent för att ta sin plats blir det bättre träningar och det är bra. Jag tycker allt funkar bra, vi har kul ihop i laget, jag, Rami och Ibro har ju spelat ihop några år nu och även Ralle (Rasmus Rosenqvist reds.anm) har spelat ihop innan så vi känner varann bra, det är kul.

Vad har du för förhoppningar på den kommande säsongen, din första i A-truppen?
-Jag vill fortsätta utvecklas, bli tuffare i duellspelet, få ännu bättre kondition och springa mer över hela planen. Självklart vill jag få spela så mycket som möjligt.

Hur går tankarna då inför matchen i morgon mot HBK?
-Jag hoppas såklart att vi vinner och att jag får spela mycket, det är sjukt kul.

Orkar du 90 minuter till då om det skulle bli aktuellt?
-Haha, ja det tror jag, ska försöka i alla fall, så länge jag orkar.